lördag 27 september 2008

Finalmente!

Så var pokalen äntligen hemma! Åtta säsonger tog det... på andra riktiga möjligheten - den hade kunnat bli min redan ifjol. I år har jag dock spelat mycket bättre än på länge, så det känns mycket rimligare att vinna den i år... fjolårssäsongen tillhörde Peter (även om han inte vann).

Inför sista rundan hade jag två poängs försprång på Peter, som också spelat makalöst bra i år, vilket inte är något att ropa hej över... Det som gällde var att inte ha honom framför mig i mål. Med ett tidigt streck från min sidan smet han förbi, men framåt vändningen var alla fyra i bollen i princip lika, 15-15-14-14. Började hitta spelet efter hand och pensionerade spoonen i bag:en efter tre eller fyra misslyckade försök på den, med 5w fick jag tillbaka transportslagen och med det också resultaten. Hank kommenterade på 12:an(?) att det varit tomt på birdies... redan hålet efter hade jag en 1½-2 metersputt med gott försök och på nästa hål drog jag upp den till halvmetern från 165 för en fin fyrapoängsbirdie. Vid detta laget var Peter i gungning med två bollförluster på två hål, så det spelade inte så stor roll att jag uppumpat schnappahookade bort det följande par3hålet. Med en lugn, mitt-i-fairwaydrive på nästa håll infann sig ett stort, varmt leende på mina läppar och en skön känsla i kroppen. Det kan vara underbart att vara i ledningen av ett mästerskap... det behöver inte blir darrigt. Med ett utslag rakt på pinnen på det 17e - med tillhörande extrapoäng för closest-to-pin, så var spiken i kistan... jag skulle kunna strecka sista hålet och vinna ändå. Gjorde dagens sämsta utslag på 18e, men safeade klokt fram till 150 och FYade sedan upp den på green och säker tvåputt nedför för två poäng.... Både vinst för dagen och för året.... Helt underbart!

Fest hemma hos oss, vi gjorde TexMex-monster igen... höll på att glömma chilicheesarna i frysen, men fick dem klara ungefär till 2nd helping. Trevlig afton som vanligt... inget Xboxande faktiskt... och trenden fortsätter att folk bli äldre, dricker mindre och åker hem tidigare (pågatågstiderna kan vara en bov i dramat...)

Bucklan hemma på hyllan... lång väntan på den sedan den dagen jag inhandlade den. Nu skall jag bara hitta ett bra ställe att göra inskriften på...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar