Dags då för den avslutande rundan på touren... har aldrig haft sådan tätkänning som i år vad jag kan minnas. Eftersom Peter inte skulle spela sista rundan så var det bara Hank som behövdes hämtas in för att kunna vinna och Peter skulle jag gå om ifall jag bara spelade hyfsat.
Tog en inspelsrunda med farsan tisdagen innan så jag skulle hitta runt lite bättre efter allt snack om hur svår banan är. Gick bra då, så jag var inte orolig.
Redan imorse i sängen hörde jag att det skulle bli jobbigt - det blåste rejält... Elisefarm är ingen bana man väljer frivilligt i sådan blåst, men nu skulle vi dit. Och lika för alla är det ju. Gick inte bra i början... slog ned på bollen med mycket attack och träffade ovanpå ett par gånger de första hålen vilket jag tappade en hel del poäng på. Började inse när vi gått lite längre att jag svingade för fort och spelet bättrade sig ju längre rundan fortgick. Sista 6 hålen spelade jag riktigt bra till och med. Tyvärr kändes det som jag skulle hamna långt ned i fältet, både Per och Hank spelade bättre än jag och de kunde gå bra för någon/några i förstabollen också...
Det visade sig helt nödvändigt i sluttampen med extrapoängen jag drog in på Closet-to-pin för att verkligen gå om Peter... Hade känts bättre om det varit några missar mindre på banan så jag hade kunnat bli 3:a, inte 5:a.
Festen var hos Hank för första gången och TexMex Monster i repris blev tillagade. Känns som alla vill sätta denna som permanent avslutningsfestmat... och så min ChiliBöna på uppstarten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar